Direktlänk till inlägg 6 maj 2010
tänk att trots alla dessa år är jag fortfarande lika pirrigt förtjust i dig.
på två sekunder är allt tillbaka, varesig jag vill eller inte. varesig du vill eller inte.
du måste verkligen ha varit min första riktiga kärlek. du måste ha varit den
första som lyckades fånga precis varenda känsla jag någonsin velat känna.
den första, och kanske den enda. jag tänker på dig, oavbrutet. helt ärligt, du är
helt otrolig. jag trodde aldrig en människa skulle kunna bli så nära perfekt som
du visade dig vara nu när du växt upp. jag önskar bara du varit starkare och orkat.
jag hade vågat och velat stå upp för oss nu. för första gången lyssnade jag inte
på vad någon sa. för dig, för mig, för oss. jag skulle göra allt för att få sitta där
bredvid dig i bilen och bara kolla på dig. jag kan inte låta bli att le när
jag ser på dig. jag vet inte vad det är du gör, men det får mig att glömma allt
annat. det spelar ingen roll vad jag någonsin sagt, skulle jag få chansen igen skulle
jag inte tveka att ta den- inte för något i världen. jag vet att jag vill det så
mycket mer än jag någonsin vågat tro. jag önskar bara jag inte gjort allt så
fruktansvärt svårt. jag sa ju det, jag är omöjlig.
vad som än händer kommer du alltid ha samma plats, no matter whaaaat!
spelar ingen roll om du vill eller inte så kommer jag alltid vilja ha dig,
så mycket mer än vad jag någonsin fått.
för att göra allt lite enklare att släppa så ska jag, för min egen skull, skriva ner vad det var som gjorde mig så säker på att gå vidare utan dig. det var en helt underbar början. allt som hade med dig att göra var helt underbart. din lukt...
Jag vet seriöst inte var jag ska sätta ner foten nu. Jag vet inte till vem jag ska vända mig och jag vet inte vem som är den jag vill dela min framtid med. Allting är bara kaos. Jag vet inte hur långt jag kommer behöva släppa det här eller hur länge ...
jag trodde jag skulle kunna skriva av mig allt jag tänkt på idag. allt jag funderat kring. men när jag läser det jag skrivit om dig tidigare släpper allaspärrar igen och tårarna rinner, som vanligt. jag tror inte jar har förstått än att jag...
Mitt liv har varit en känslomässig berg-o-dalbana på senaste tiden. Hela tiden händer nya, helt ofattbara saker. Samtidigt som jag försöker plocka upp och sätta ihop alla delar av mig själv så bestämmer sig någon annan för att knuffa ner mi...
jag är helt utan kraft. JAG TÄNKER INTE LEVA UTAN DIG. ...